Om och om igen inser jag att min chans fanns där en gång i tiden då jag fortfarande var för feg för att göra något av det

Jag har blivit bra på att tänka bort dig,
att inte fastna i fåniga dagdrömmar
som så många gånger förr.

Men.

Men just som jag tror att det är över,
när jag tror att du inte bryr dig längre,
och jag tror att det är okej med mig.

Just då.

Just som det är mitt i natten,
och jag ser din närvaro i cyberrymden.

Just som jag bestämt mig för att det
inte är någon idé att höra av sig.

Då.

Då är det klart som fan.
Att du plötsligt ser samma sak.

Hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0